Rähtjattjåhkkå.

Gränsfjällen i norra Padjelanta

11:e september

År 2016 hade jag varit upp på Stibok och fått en fantastisk utsikt mot Stibokjávrre och Gálbejávrre, vilket var orsaken till att jag nu ville gå upp på Rähtjáttjåhkkå för att se sjöarna från ett annat perspektiv. De 4 första dagarna hade varit varmare än normalt, men nu hade temperaturen blivit mer höstlik vilket tillsammans med en frisk vind tvingade på mig skaljackan.

Trots att mina Meindl-kängor inte är mer än medelhöga kunde jag ta mig över Rähtjátjåhkå. Under den här turen behövde jag aldrig blöta ner vadarskorna vilket inte hänt tidigare.

Rähtjáttjåhkkå är inget högt berg och från sydsidan är lutningen beskedlig. Redan tidigt drog det in ett duggregn som sedan kom och gick under större delen av dagen, med kortare eller längre uppehåll då solen tilläts lysa upp landskapet. Färgerna går i orange och brunt i stället för grönt och det vackra får en ton av vemod - sommarens ljusa nätter och mångfald av blommor är slut. Den tappra blåklockan och några fjällfibblor finns kvar. Av övriga blomster finns endast någon sporadisk individ.

Nådde till slut en lämplig utsiktspunkt. Jag hade önskat att en blå himmel hade speglat sig i sjöarna, men man kan inte alltid räkna med optimala förhållanden.

Utsikt mot Gálbejávrre.1

Gálbejávrre: Areal: 4,8 km². Höjd över havet: 734 m. Längd: 4,2 km.Gálbejávrre på VISS.

Stibokjávrre: Areal: 3,3 km². Höjd över havet: 731 m. Längd: 3,5 km.Stibokjávrre på VISS.

År 2016 vadade jag jokken mellan Gálbejávrre och Stibokjávrre och reagerade på att kartan bara angav höjdskillnaden mellan sjöarna till 2 meter. Jag tyckte att det var mer än så. Vän av ordning som jag är skrev jag till Länsstyrelsen (de har en sida som heter Förbättra Kartan där man kan rapportera felaktigheter) att kartans angivelser på 722 resp. 720 möh. inte kunde stämma. Fick följande svar:

Höjderna på dessa sjöar i Fjällkartan är mätta med barometer för många år sedan, jag har inte kommit fram till något exakt datum när det gjordes men mätningarna är gissningsvis från 60-talet. Förmodligen är mätningarna gjorda med långt avstånd till närmaste referenspunkt och det kan vara en orsak till att värdena avviker från de rätta så här pass mycket. Emellertid så har området laserscannats 2014 och i vårt nya höjddata har vi för Stibokjávrre: 731.15 m, för Gálbejávrre: 734.10 m och för Rähtjátjávrre: 743.40 m. När hela landet laserscannats och en ny höjdmodell finns över hela landet kommer vi troligtvis att ersätta alla gamla höjdangivelser utan känd kvalitet, men i nuläget rättar vi höjdvärdena för dessa tre sjöar. Det blir avrundat till hela meter i Fjällkartan.

Det känns bra att veta att höjdskillnaden var hela 3 m i stället för ynka 2 m :-)

Utsikt mot Stibokjávrre. Till höger berget Stibok och till vänster den solbelysta drumlinen Gålokgielas.2

Norr om Stibokjávrre ligger fjällvärldens största drumlin Gålokgielas. Den höjer sig 60 meter över sjön och är mer än 3½ km lång. Drumliner ligger i inlandsisens rörelseriktning och det är tydligt att isen här rörde sig i riktning mot Amásvágge, en dalgång jag skulle besöka om två dagar.

Drumlinen Gålokgielas. Fotograferad år 2016 från Gåloktjåhkkå.3

Efter att ha tagit bilder på de två sjöarna gick jag mot de högre delarna av berget, men blåsten och det återkommande duggregnet fick mig på andra tankar. Nöjde mig därför med att gå över den lägre toppen 1030 och gick sedan tillbaka till lägret och åt en sen lunch.
Mot sena eftermiddagen klarnade det upp och jag gjorde en kortare sväng förbi sankmarkerna väster om lägret. Flera jokkar möts nedanför renvaktarstugan och delar upp sig i flera fåror som var lätta att ta sig över,

Vy mot Langfjellet. Mitt i bilden syns renvaktarstugan.4

Tillbaka vid tältet gjorde jag i ordning en liter te, sträckte ut mig på liggunderlaget och njöt av värmen som solen gav, efter en i övrigt kall och blåsig dag. Min väderstation meddelar att lufttrycket sjunkit med 12 mbar det senaste dygnet. Trots tryckfallet är kvällen underbar och i stort sett alla moln har försvunnit. Märkligt.

Tebryggning.5

Nära tältet flöt en jokk med friskt kallt vatten och jag behövde inte gå ner till Rähtjátjåhkå annat än för att tvätta mig. Jag har ännu inte vant mig vid att solen går ned så tidigt i september jämfört med sommarmånaderna. Solen försvann redan före halv åtta. Somnade rätt tidigt då det började bli kyligt.

Egen jokk nära tältet.6

Vaknade till vid 10-tiden och tittade ut på en nästan klar himmel med norrsken. Tog på mig dunjackan och pannlampan och försökte mig på lite nattfotografering. Norrskenet rörde sig oberäkneligt under stjärnbilden Stora Björn.

Norrsken.7

Samerna sägs ha trott att norrskenet var de dödas själar. Därför skulle man inte prata om norrsken. Det var farligt att reta själarna genom att vinka eller sjunga under norrskenet. Det kunde uppmärksamma ljuset på människornas närvaro. Den som fångade norrskenets uppmärksamhet kunde lyftas upp till himlen.

Startsidan

Dag 4

Gränsfjällen i norra Padjelanta - Dag 5

Dag 6